Skådespelaren Claire Foy fick ett magnifikt genombrott som drottning Elizabeth II i tv-serien "The crown". Nu har världen öppnat sig för 33-åringen som är bioaktuell i dramat Breathe – och som snart ska svida om till Lisbeth Salander.

I

januari stod Claire Foy på röda mattan i Los Angeles, iklädd en rosa galaklänning med silverpaljetter och puffärmar. Efter den långa inspelningen av den första säsongen av The crown hade hon släppts ut i verkligheten – om man nu kan kalla Hollywood för verkligheten – för att gå på Golden globe-galan. Från nästan okänd till, några timmar senare, prisbelönt skådespelare – Claire Foy ler förläget när hon tänker tillbaka på den där kvällen.

– Plötsligt insåg jag att alla hade tittat på serien. I mitt huvud hade inte mitt liv förändrats, jag hade ju bara jobbat på, och det var så märkligt att upptäcka att alla på galan verkade veta vem jag var. Och jag visste vilka de var, inte för att jag kände dem utan för att de var … John Travolta, typ.

Kanske är det en sorts revansch för hur illa mina förfäder behandlades av kronan förr i tiden, att jag nu får låtsas vara drottningen.

CLAIRE FOY
ÅLDER 33 år.
GÖR Skådespelare.
FAMILJ Maken och skådespelaren Stephen Campbell Moore. De har en snart treårig dotter.
BAKGRUND Hon har rötter i irländsk arbetarklass och föddes i norra England. Hon studerade skådespeleri i Liverpool och Oxford och inledde yrkeskarriären 2008 med en liten roll i såpan Doctors. Sedan dess har hon bland annat medverkat i tv-serierna Little Dorrit, Upstairs downstairs och Wolf Hall samt filmerna Season of the witch och The lady in the van.
AKTUELL På bio med dramat Breathe, och andra säsongen av The crown, som visas på Netflix.

Hon föser bort en hårtest ur de blå ögonen. Den här dagen liknar hon varken en galaprinsessa eller Storbritanniens drottning. I stickad polotröja och uppvikta jeans, en gnutta mascara och slarvig hästsvans ser hon ut som vilken dagismamma som helst. Nåja, kanske lite snyggare – och så har man faktiskt kungligt roligt i hennes sällskap.

– Jag har träffat drottningen en gång, på alla hjärtans dag – en romantisk middag för två på Buckingham Palace. Nä, jag skojar, det var på ett stort Charles Dickens-firande. Jag trodde att vi skulle bli typ tolv personer, men alla var där, typ 4 000 pers. Jag glömde bort att andas när jag fick skaka hennes hand.

I första säsongen av The crown fick vi följa drottningen och hennes familj, från bröllopet med prins Philip (spelad av Matt Smith) 1947, via kröningen 1953 fram till 1955 då hon brottas med hur hon ska hantera sin syster Margarets affär med en frånskild man. Säsong två, som precis har släppts på Netflix, utspelar sig mellan 1956 och 1963.

Netflix

Innan Claire Foy fick rollen som drottning Elizabeth II hade hon mest haft mindre roller i tv-produktioner. The crown förändrade hennes liv.

– Jag tycker att kungafamiljen är djupt fascinerande, särskilt nu under andra säsongen, när det blir 60-tal och hon träffar presidentparet Kennedy. Då inser man hur hennes liv har sett ut, alla dessa människor som hon har träffat och lärt sig saker av. Jag tycker att det är fantastiskt att titta på ett land och ett folk genom det prismat, hur vi har förändrats.

CLAIRE FOY OM…
…ATT SLÅ IGENOM EFTER 30:

– Om det här hade hänt i början av min karriär hade jag knäckts av trycket, jag hade varit förstenad av fasa inför att spela i en film mot Ryan Gosling. Jag hade bara känt ”du är en bedragare och du måste försvinna in under en sten”. Så kände jag, och så känner alla. Säkert Ryan också – jag ska fråga honom!

Du har ju själv en ganska enkel bakgrund med irländska rötter – hur tänker du kring att just du får spela drottningen?

– Vem vet, kanske är det här en sorts revansch för hur illa mina förfäder behandlades av kronan förr i tiden, att jag nu får låtsas vara drottningen, säger hon med ett lurigt leende.

– Det räcker att träffa mig för att inse att jag inte alls är fin i kanten. Men många amerikaner tycker att jag låter tjusig fastän jag inte är det, på grund av min accent. De behandlar mig väldigt vördnadsfullt.

Vi ses i London, där hon bor tillsammans med maken Stephen Campbell Moore (även han skådespelare) och deras snart treåriga dotter. Claire Foy var höggravid när hon provspelade för rollen som drottning Elizabeth, och födde barn bara tre månader före inspelningen.

– Jag fick väldigt bra stöd under arbetet. Jag frågade ”Är ni säkra på att jag är rätt person för det här? Jag vet inte i vilket tillstånd jag kommer att vara efter förlossningen”, och fick svaret ”Japp, inga problem, säg bara vad du behöver”.

Hon ler bistert, väl medveten om att det inte är den vanliga reaktionen på graviditeter i arbetslivet.

– Jag hade aldrig förr varit i den positionen, att kunna be om något. Som kvinna är det svårt att be om saker eftersom folk tycker att man är krånglig, bitchig, svår att ha att göra med, bossig … Bossig! Vad betyder det ens?! Jag har sett manliga och kvinnliga skådespelare bete sig på samma sätt och få helt olika reaktioner.

 CLAIRE FOY OM…
…SITT IRLÄNDSKA PÅBRÅ
– Det är en stor del av mitt liv, jag har verkligen vuxit upp med irländska traditioner. Irländare kan sitta i grupp och sjunga en sång för att uttrycka gemensam sorg. Det är vackert, och jag vill föra vidare det irländska arvet till mitt barn.

Storbritannien ligger efter Skandinavien när det gäller jämställdheten. Könsrollerna är mer cementerade, och på grund av dyr barnomsorg (ofta motsvarande en hel lön per barn) är det vanligt att kvinnor avbryter sin karriär i fem år när de skaffar barn – något som Claire Foy har funderat mycket kring.

Netflix

I den bioaktuella filmen Breathe spelar Claire återigen en verklig person, en utmaning som hon välkomnade.

– Det borde finnas ett nätverk där alla världens småbarnsmammor kan säga ”Hallå, vi har massor att bidra med – låt oss bygga våra egna företag och organisationer och ta över världen”. Där finns så mycket outnyttjad kompetens.

Redan från början visste Claire Foy att hon bara skulle vara med i de första två säsongerna av The crown. I säsong tre passerar drottningen fyrtioårsstrecket och ska spelas av en äldre skådespelerska.

– Jag vet vem som ska göra det, men jag tänker inte berätta, skrattar hon (nu är det officiellt att Olivia Colman tar över rollen – reds anm).

– Det kommer att bli jättespännande och fantastiskt, jag lovar. Jag visste från början att jag bara skulle göra två säsonger, och jag är bara jättetacksam för den här rollen och alla nya vänner som jag fick på köpet. Och nu får jag göra andra grejer!

Det är en enorm utmaning att spela Lisbeth Salander. Jag har mycket jobb att göra, jag blir nästan lite illamående när jag tänker på det.

Bland dessa ”grejer” finns filmprojekt med Hollywoodstorheter som Damien Chazelle (La la land) och Stephen Soderbergh (Traffic) vid rodret. Men först ut är det brittiska dramat Breathe av regidebuterande skådespelaren Andy Serkis (Gollum i Sagan om ringen-filmerna), om det äkta paret Robin och Diana Cavendish som 1958 råkade ut för en tung tragedi.

 CLAIRE FOY OM…
…ATT SPELA EN VERKLIG PERSON SOM FORTFARANDE LEVER 
– Jag känner alltid att jag har ett stort ansvar i mitt arbete, för folk kommer att titta och de kanske har gått igenom något liknande – jag vill liksom inte gotta mig i att få spela ledsen. När man spelar en verklig person är det samma sak, men det hänger ju ihop med att vara en medmänniska och inte försöka göra en show av någons liv.

Robin (spelad av Andrew Garfield) drabbades av polio och blev förlamad från halsen och nedåt – ett tillstånd som på den tiden innebar ett helt liv i en sjukhussäng. Men Diana vägrade att låta sin man tyna bort, och tillsammans blev de aktivister för funktionshindrades rätt till ett meningsfullt liv.

– Jag läste manuset, och mot slutet kunde jag inte se texten längre eftersom jag grät så mycket, berättar Claire Foy.

Den verkliga Diana Cavendish lever fortfarande, och hjälpte skådespelerskan att hitta in i rollen.

– När Robin fick polio var hon övertygad om att det var en dödsdom. Det var viktigt för mig att veta, att hon aldrig planerade framåt. De tog inte ett enda ögonblick för givet. Men mest gillade jag bara att få vara i hennes sällskap, hon är en helt otrolig person.

Hur var det att spela mot någon som spelar totalförlamad? 

– Jag blev väldigt medveten om Andrew, om han var hungrig, om han låg bekvämt, om han hade druckit något. Nu när vi reser runt med filmen frågar jag fortfarande hela tiden om Andrew: ”Mår han bra? Börjar han bli trött?” Visst är det patetiskt? Om jag inte hade blivit skådespelare hade jag nog jobbat med något omhändertagande.

 CLAIRE FOY OM…
…ATT TRÄFFA NOOMI RAPACE OCH ROONEY MARA, SOM SPELAT LISBETH SALANDER 

– Det vill jag inte göra före inspelningen. Jag pratade inte med Helen Mirren (som har spelat den brittiska drottningen i två filmer – reds anm) förrän jag hade gjort den första säsongen av The crown. Så vi får väl ha en middag efteråt, sätta oss ner och fråga: ”Så – hur var det för dig?” Jag vill gärna prata med dem ändå, eftersom båda två är fantastiska.

Snart ska hon ta sig an en av Hollywoods mest eftertraktade roller – Lisbeth Salander i The girl in the spider’s web, filmatiseringen av David Lagercrantz uppföljare till Stieg Larssons Millennium-trilogi.

– Det är en utmaning, en enorm utmaning. Jag har mycket jobb att göra, jag blir nästan lite illamående när jag tänker på det.

Ska du bryta på svenska? 

– Ja, absolut! Jag ska göra hela grejen. Jag skaffar säkert en piercing eller två. Men jag vill inte färga håret och pierca mig och bygga muskler utan anledning – jag måste ta reda på hur det gagnar berättelsen och hennes livssituation och hennes personlighet. Jag måste kliva in i henne först, och då krävs det en väldig massa arbete. Men det ska bli spännande att vara arg.

NUVARANDE Claire Foy – Hollywoods nya drottning
NÄSTA Skaffa dig en hobby – det kan boosta både karriären och självkänslan