Kan man vara underbar och älskad av alla? Skådespelerskan Tuva Novotny kan. Efter att som 15-åring ha slagit igenom i såpan Skilda världar har hon med bravur kravlat sig ur såpaträsket och blivit en av Sveriges mest respekterade skådespelare, och det utan en formell utbildning.

– Att det har gått bra beror på en tursam kombination av rätt plats, tid och ålder, och det faktum att jag tack och lov inte kom in på Teaterhögskolan. När jag var ute och jobbade befann sig de flesta i min ålder där. Förr i tiden gick man som lärling på teatrarna. Jag kom in på Stadsteatern under några år och lärde mig mycket.

Efter filmer som Tic tac, Jalla! Jalla! och Smala Sussie tvivlade ingen på Tuva Novotnys kompetens. Hon blev ett känt ansikte för hela svenska folket och omfamnad av såväl kritiker som kvinnlig och manlig publik.

– Jag var tidigt inriktad på att hålla mig borta från att visa den nya mascaran i Vecko-Revyn. Av min mentor, numera avlidna Stina Klemming, fick jag mycket hjälp. Ska du ut med ett budskap och skapa en grund yrkesmässigt, konstnärligt och personligt måste du utgå ifrån att du har ett hantverk du behärskar. Det funkar inte att glassa runt på röda mattor.

På senare år har danska skådespelerskan Ghita Nørby, motspelare i Fyra veckor i juni och Original, varit en förebild. Men att ha jobbat med bland andra Mikael Persbrandt, Lena Olin, Kjell Bergqvist, Per Oscarsson och Sarah Michelle Gellar har också varit lärorikt på flera plan.

Att Tuva Novotny har lyckats behålla sin trovärdighet även efter utmärkelser som Sveriges sexigaste respektive vackraste kvinna i grabbiga killmagasin är skickligt. Inte en självklarhet med tanke på att hon då var 21 år.

– Jag vill respektera alla människor och killtidningen Cafés publik är också en del av min publik. Det handlar inte om ointelligenta läsare, herregud, min man läser en del av de där tidningarna. Men sedan kan jag som kvinna vända mig emot de ideal som de här utmärkelserna står för, vilket gjorde att vi tog jeans- och T-shirtbilder i stället för bystigt eller avklätt.

Hon stod tidigt ut, uppväxt i värmländska Åmot (”det bodde 50 personer där”) med en ultrafeministisk mamma som hade rock’n’roll-band och jobbade som skulptör och en tjeckisk pappa som arbetade med handikappade barn. Han utbildade sig senare till regissör, i dag är han karriärcoach.

– Jag växte upp med Nationalteatern och tjejkraft och var mobbad i perioder. Det spelar ingen roll hur mycket köttbullar, lingonsylt och pannkakor man gör därhemma, det är ändå alltid något som är annorlunda. Det gjorde uppväxten tuff, men gav också styrka. Jag hade totalt grundstöd från mina föräldrar. Trygghet är det viktigaste man kan ge sitt barn.

Trygghetstankningen har präglat yrkeslivet. Hon menar att integriteten förhoppningsvis betyder att hon kan ge lite mer seriositet.

Julen 2006 kunde tv-tittarna se en adelsklädd Novotny i kostymdramaserien Snapphanar. Efter det har hon varit hyfsat osynlig, åtminstone i Sverige. År 2004 flyttade hon till Köpenhamn, vilket har medfört flera danska filmer, bland annat Den sorte Madonna och Kandidaten, och att hon tvingats lära sig flytande danska.

– Jag lärde mig på rent jävlaranamma! Jag körde papegojmetoden, apade efter och gjorde mig till idiot tio gånger om dagen, det funkar!

I år är Tuva Novotny aktuell med fyra filmer, varav en Hollywoodproduktion, och en svensk tv-serie, storsatsningen 183 dagar. Lite extra brinner hon för dansk/svenska roadmovien Original och Ulf Malmros delvis självbiografiska Bröllopsfotografen. Men det går inte att välja och vraka bland roller i Skandinavien, produktionen är för liten. Hon har en amerikansk agent, som även har Gael García Bernal i sitt stall, men det var inte via henne utan den svenska regissörduon Joel Bergvall/Simon Sandquist som hon fick en roll i Possession med Sarah Michelle Gellar. Hon beskriver inspelningen med skräckblandad förtjusning.

– Jag ska leverera repliker och en karaktär, på det sättet är mitt jobb alltid detsamma. Däremot var alla omständigheter annorlunda. Teamet är tre gånger så stort. Det finns en ENORM hierarki – alla är ständigt rädda att bli kickade. Man ska inte hämta sin lunch själv utan någon ska servera den i ens trailer.

Just kändisskap och utseendefixering är något som SVT:s nya dramaserie 183 dagar i sex timslånga avsnitt belyser. Tuva Novotny spelar en av fem deltagare i en Big Brother-liknande dokusåpa och tittarna får följa deras liv efter att kamerorna slocknat.

– En jättesvår roll, men det var viktigt att vi gick in i det här med respekt för de människor som väljer att medverka. Men även för dem som tittar, för de här dokusåporna har enorma tittarsiffror.

Tack vare att hon ändrar utseende i takt med rollerna är Tuva Novotny inte så igenkänd i Danmark. I Sverige är det fler som hejar, ”de tror att jag är grannen”.
Med en dotter i dagisåldern, en dansk-norsk sambo, som inte är ”äventyrare” som det stod i en tidning utan jobbar med licenssystem för internet, och en liten trea i centrala Köpenhamn kan hon hålla all utseendefixering på avstånd.

Hela intervjun finns att läsa i Damernas Värld nummer 2, 2009.

Tuvas blogg!