Fikapauserna och vilostunderna på sofflocket är i det närmaste utrotningshotade i dag, men vill du bli ditt mest kreativa jag är det dags att återuppliva den sköna konsten att softa.

”Om det bara fanns fler timmar på dygnet!” ”Jag hinner inte allt jag måste göra.” ”Det finns inga luckor i agendan.” Vi är många som brottas med känslan av att inte räcka till och att aldrig riktigt kunna koppla av. Tänk om lösningen då ligger i att göra precis tvärtom. I stället för att slå knut på sig själv och anstränga sig ännu mer kanske det bästa – ja, till och med mest effektiva – är att släppa allt och bara vila.

Men vem har tid och lust att vila nu för tiden? Vilodagen är i praktiken avskaffad och att ta det lugnt anses lite suspekt, till och med snudd på skämmigt. Ingen vill väl uppfattas som en lat förlorare med ett trist liv utan driv? Det anses mer värt att ständigt vara aktiv, renovera hemma, jobba mycket, blogga, träna, resa och allra helst dessutom klara allt detta på en minimal vila. Bara det som kan mätas och har tydliga mål räknas i det hög­effektiva Sverige.

Och dit hör definitivt inte vilan.

”Den regelbundna vilan har blivit en utrotningshotad art”, konstaterar författaren, föreläsaren, pastorn och den populäre krönikören Tomas Sjödin i sin bok Det händer när du vilar (Libris). En tankebok som hyllar stunderna på sofflocket.

Vad är då vila – mer än att inte arbeta?

Det handlar först och främst om att släppa taget. Alla som löser korsord vet hur det funkar. Om du lägger krysset åt sidan när du kört fast och tar upp det lite senare lossnar det ofta. Många gånger fungerar det likadant med andra svårlösliga frågor, små som stora. När vi inte kommer längre genom att vrida och vända på saken är ofta den bästa lösningen att låta det hela bero och låta problemlösningen singla ned att gro i fred i det undermedvetna ett tag. Det gamla uttrycket ”att sova på saken” bygger på samma klokskap.

”Forskning har visat att något av det som händer under nattens sömn också händer när vi dagdrömmer, slappnar av, släpper fokus några ögonblick och låter fantasin få fritt spelrum. På ytan är vi under en liten stund mindre produktiva men under ytan, i vårt undermedvetna, drar en aktivitet i gång som vi inte råder över. Vi kan bara tillåta att det händer och tillåtelsen till det är vår villighet att vila”, skriver Tomas Sjödin.

Sannolikt är det till och med så att vi blir mer kreativa om vi vilar. I alla fall krävs det mycket vila för att kunna vara kreativ. Det hävdar Fredrik Ullén, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han är en av världens ledande forskare på kreativitet samt inlärning och är dessutom själv pianist. Fredrik Ullén leder en grupp som studerar vad som händer i hjärnan vid flow och när vi är riktigt bra på någonting.

”För att vara på topp behövs också vila”

– Kreativa personer har mycket aktiva perioder och sedan vilopauser där det inte händer så mycket på ytan. För att vara på topp behövs också vila. I en mental vila är det lätt att byta spår och låta tankeprocesserna bli friare och öppnare, vilket i sin tur är en förutsättning för både kreativitet och flow, säger han.

Flow är ett tillstånd när tiden rinner i väg, du glömmer bort att äta, allt bara fungerar och du är ett med din uppgift. Det kan inträffa när du skriver, joggar, ägnar dig åt datorspel eller gör något annat som är stimulerande och lagom utmanande, det vill säga inte alltför svårt så att du tappar sugen men
heller inte alldeles för lätt så att du blir uttråkad.

– Flow är ett lyckligt tillstånd som triggar i gång hjärnans belöningssystem. Barn som leker koncentrerat och kanske spelar rollspel är ett utmärkt exempel på flow, förklarar Fredrik Ullén.

Visserligen är flow ett aktivt och fokuserat läge där en förutsättning vanligen är att ha mätbara mål men det finns ändå några tydliga beröringspunkter med den stillsammare och kravlösa vilan. I båda fallen handlar det om att släppa kontrollen och flyta i väg utan bry dig om vad andra tycker eller att bedöma dig själv. Du säger helt enkelt hej då till dina inre och yttre kritiker en stund och skapar därmed andra associationsbanor för nya tankar och känslor att landa på.

Inte heller har grubbel någon plats i vare sig vilan eller när du har flow. När du börjar oroa dig, problematisera, fundera på hur du ska göra, hamnar du någon annanstans än här och nu.

Ett visst mått av sammanhållen ostördhet kombinerat med en dos grubblingsbefriad avslappning tycks alltså vara gemensamma nämnare för både vila och flow.

Vila är inte bara att ligga på sofflocket

Låt vara att vila ofta är stillsam. Men tillståndet uppnås inte bara genom att man ligger raklång på sofflocket (även om den konsten är ganska underskattad). Lika gärna kan det uppnås genom att man utför något slags aktivitet. En förutsättning är att den i så fall står i motsats till vad du vanligen gör och är i behov att vila dig ifrån.

– Vila är en fråga om själva rytmen mellan att vara verksam och overksam. Den är inte frånvaro av intryck, utan handlar om att få andra intryck. Vad du sedan behöver och vill göra är individuellt. Har du ett hårt fysiskt jobb kanske det bästa är att vila kroppen. Om du arbetar med något som du tycker är långtråkigt kan det däremot vara vilsamt att göra något som stimulerar, ger rum för intryck eller att exempelvis jogga. Då kanske inte sofflocket är det rätta just då, säger Margareta Asp, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, som skrivit en doktorsavhandling om vila.

Hon har baserat sin forskning på djupintervjuer och konstaterar att det finns vissa allmänna förutsättningar som är särskilt befrämjande för vila.

– Skönhet, trevnad, lustfylldhet och kravlösa tillstånd är något som människor ofta nämner i samband med vila. För att hitta essensen av vila är känslan av harmoni viktig. Många i min forskning talar också om gemenskap med andra, att bli bekräftad och att slippa krav på ett förväntat beteende, förklarar Margareta Asp.

Vilan har oförtjänt dåligt rykte

Det finns också många vedertagna internationella studier och teorier som visar att naturen är en kraftkälla och en viktig plats för vila och återhämtning för oss människor. Här kan du läsa mer om hur en stund i naturen kan göra dig lyckligare och mer kreativ.

En anledning till att vilan har hamnat i vanrykte är att den ofta sammankopplas med lättja, slöhet och onytta. Men motsatserna nytta och onytta är kanske varandras förutsättningar, liksom mörkret och ljuset. I varje fall hänger de tätt ihop, skriver Tomas Sjödin i sin bok.
”Välbefinnandet när man får något gjort har ett naturligt samband med de dagar då inget blev gjort. Smaken av nytta blir mer fullödig om man inte måste känna den jämt”, skriver han.

För övrigt talade även Martin Luther, som ofta förknippas med stränghet, strävsamhet och dåligt samvete, om vikten av vila. Lite otippat förkunnade han exempelvis att overksamhet är ett sätt att tjäna Gud. Han syftade främst på att vi ska helga vilodagen genom att hänge oss åt bön och kontemplation. Men även att ägna dagen till att bara vila våra trötta kroppar och själar efter en veckas slit.

Våra mobiler ger frihet – men också stress

I dag är vilodagen en fossil och allt är möjligt även på en söndag i Sverige. Vi lever i ett samhälle där det inte längre finns skarpa avgränsningar mellan arbete och fritid, ett ingenmansland där vi själva måste sätta gränser. I den mobila tiden finns varken början eller slut, något som ger frihet men också stress.

Från sitt sofflock reflekterar Tomas Sjödin över ordet ”tvärstopp” och poängen med att avsätta en särskild dag i veckan till att bara vila oavsett om vi hunnit klart det vi skulle eller inte. En dag för att ”återvinna mänskliga kvaliteter som enbart kan växa över tid” och höra vad som rör sig inom oss.
”Det är när vi vilar som vi förstår varför vi ska vila”, skriver han.

Trots dagens ideal att vara i gång 24/7 börjar det möjligtvis hända något med vår inställning. Visserligen är de flesta av oss inte beredda att damma av söndagen som vilodag. Men kanske är vilan inte helt utrotningshotad, trots allt.

Tänk bara på uttryck som ”softa”, ”chilla”, ”hänga” och ”relaxa”. I sin otvungna kravlöshet finns det väl ett tydligt släktskap med det lite högtidligare ordet vila? För när vi softar, chillar, hänger eller relaxar befinner vi oss ofta i vad som är vilans innersta kärna, enligt Tomas Sjödins definition: att för en stund släppa taget, inte ingripa och låta det vara bra som det är. !

Sofflocksfilosofi om tid och vila:

Här några tankar som kanske kan öka dina möjligheter att ta dig mer tid att softa och vila.

● Byt ut ”Det tar tid” mot ”Jag har tid”
Det är i tankarnas värld som stressen uppstår. Försök därför tänka tvärtom någon gång varje dag. Säg till dig själv: ”Jag har tid” i stället för ”Det tar tid, jag hinner inte”. Oftast är det också enklare att lösa saker på direkten än att vänta på att du ska få tid.

● Har du tid för vardagligheter?
Kolla stressnivån genom att stämma av hur mycket tid du har för små, enkla ting i vardagen. Det är ofta en bra hastighetsmätare.
Hinner du exempelvis tvätta, fixa med blommorna, stryka kläder, svara på mejl, ringa mamma? Om inte – hur kan du lugna ned tempot?

● Här i stället för nu
Vi är ofta upptagna med att kolla vad som händer just nu i världen runt omkring oss, inte minst i sociala medier. Samtidigt kan det innebära att du inte är medveten om vad som händer på nära håll med dig själv, din kärleksrelation, dina nära vänner. Är du närvarande och här eller bara upptagen med att ”nu-knarka”? Går det ibland att byta ut tanken ”Vad händer nu?” mot ”Vad händer här?”
Källa: Tomas Sjödin Det händer när du vilar (Libris).

Av: Gertrud Dahlberg

Artikeln publiceras ursprungligen i Damernas Värld nummer 11 2015. Vill du vara säker på att inte missa fler liknande artiklar kan du prenumerera på tidningen. Just nu hittar du förmånliga erbjudanden här.

NUVARANDE Vila dig kreativ – så gör du
NÄSTA Forskning visar: champagne kan vara bra för minnet