Återvinna kläder eller inte – det är frågan. Marika Cederlund guidar kring återvinning, återvunna material och klädinsamling.
Återvinna kläder eller inte – det är frågan. Marika Cederlund guidar kring återvinning, återvunna material och klädinsamling. Foto: Daniel Stigefelt

Ekoredaktören: ”Återvinning av kläder – miljöhjälte, eller miljöbov?”

Återvinning är en av de mest aktuella frågorna just nu och budskapen svämmar över från alla håll: återvunnen polyester, återvunnen bomull, klädinsamlingar för återvinning… Alla verkar arbeta med återvinning just nu – men ändå återvinns knappt en procent av alla kläder. Hur kan det vara så? Ekoredaktör Marika Cederlund gräver i frågan, som är mycket mer komplex än vad den kan verka.

Att återvinna kläder borde inte vara någon big deal, eller hur? Vi återvinner plaster, metaller och papper... Dessutom verkar återvunna kläder vara en bra lösning till att kunna köpa nya, trendiga kläder utan negativ inverkan på miljön (eller samvetet för den delen!).

Men faktum är att sanningen är mer komplicerad än så – återvinningen av kläder är nästintill obefintlig. Att göra nya plagg av gamla är nämligen tekniskt svårt, och det finns idag inga lösningar för storskalig återvinning av textilier.

En av utmaningarna ligger i att tygerna behöver separeras på fibernivå när de ska återvinnas – och många plagg består idag av materialblandningar. Det kan vara för att hålla priset nere (en tröja av ullblandning är betydligt billigare än en tröja helt i ull), eller för att addera specifika egenskaper till plagget (exempelvis ger elastan elasticitet). Utöver att det är bökigt att separera fibrerna från varandra så är det även svårt att sedan fördela dem jämnt i de nya plaggen. Ett par jeans av återvunna material kan till exempel få olika mycket stretch på olika ställen.

LÄS MER: Veganskt eller äkta läder – vad är bäst för miljön?  

Att återvinna nya plagg av gamla är tekniskt svårt, och det finns idag inga lösningar för storskalig återvinning av textilier. Foto: Stella McCartney

Kläder av ett och samma material är enklare att arbeta med. Men även här möts vi av hinder. Till exempel bomull, ett av våra vanligaste material, får kortare trådar när man bryter ned det till fibernivå. Det är därför du sällan ser plagg av 100 procent återvunnen bomull i butik, utan snarare med en viss procent av det.

– Idag återvinns mindre än en procent av alla kläder till att bli nya. Problemet med att återvinna bomull har varit att fibrerna kortas när plaggen rivs upp och spinns till garn igen. Det ger tyger av sämre kvalitet med lägre styrka och en strävare känsla, säger Patrik Lundström, VD på Renewcell, ett svenskt företag som står bakom materialet Circulose. 

Idag återvinns mindre än en procent av alla kläder till att bli nya.

Circulose är en återvunnen bomull som, via en patenterad process, har tagits fram genom att man löst upp fibrerna och sedan lyckats sätta samman dem igen med samma längd och styrka som innan de bröts ned. Renewcell har redan samarbetat med flera stora aktörer som Levi’s, Beyond Retro och H&M.

LÄS MER: Designern Ann Ringstrand släpper DIY-bok: ”Jag vill uppmuntra folk till att sy sina egna kläder!” 

Återvunnen polyester – bara halva sanningen

Ett populärt material just nu är återvunnen polyester. Det är gjort av gamla PET-flaskor och annat plastspill, alltså inte av gamla polyesterplagg. Så det är bara halva sanningen att det skulle vara ett hållbart material. Den största klimatboven i kedjan är nämligen själva produktionen – och här gör man alltså nya plastkläder av gammal plast. Vilket ju förstås är bättre än att elda upp den.

Återvunnen polyester är i regel gjort av gamla PET-flaskor och annat plastspill.

Så, okej, vi står inför stora tekniska utmaningar – men bara under det senaste året har flertal nya lösningar dykt upp. H&M lanserade under hösten maskinen Loop, i vilken man kan stoppa in ett gammalt plagg i den ena änden, och få ut ett nytt plagg i den andra. H&M-ägda Monki har också gjort framsteg med sin nya Green Machine. Det är den första i sitt slag, som kan separera och återvinna bomulls- och polyesterblandningar till nya fibrer och cellulosapulver. Win-win!

Här släpper företagen kontrollen över plaggen, så man vet inte om de hamnar i en butik eller på en soptipp.

Men vad händer med de återvunna kläderna?

Kanske har du märkt att det har blivit populärt med insamlingslådor hos stora kedjor och vi har även de klassiska klädcontainrarna att tillgå. Det är viktigt att skilja på återvinning och återanvändning – som sagt så återvinns knappt en procent av alla kläder. Runt 50 procent av kläderna som lämnas in hamnar istället på enorma sorteringscentraler för sedan säljas som second hand i EU (10 procent) eller i andra delar av världen (40 procent). Här släpper företagen kontrollen över plaggen, så man vet inte om de hamnar i en butik eller på en soptipp. Runt 40 procent används som isoleringsmaterial eller stoppning till industri, och resterande 10 procent hamnar på deponi eller eldas upp. Sedan har vi ju alla kläder som hamnar i soptunnan istället för i klädinsamlingen: en genomsnittlig svensk kastar 7,5 kilo textiler i soporna varje år (och köper in 13 kilo nya). En studie som gjordes på uppdrag av Naturvårdsverket visade att hälften av textilierna som hittades i hushållens sopor var fullt användbara.

KlädeKläder som lämnas in för att återvinnas/återanvändas hos kedjor som H&M och KappAhl hamnar i första hand i second hand-butiker runtom i världen.

Det ska du göra med dina gamla kläder

Återvinning är ett stort steg framåt, men det är också viktigt att komma ihåg att det är energi– och resurskrävande. Och även om vi lyckas återvinna material på löpande band i framtiden så kommer kvaliteten på tygen att bli sämre för varje gång – och efter 4-6 gånger kommer de att vara oanvändbara. Det handlar i nuläget alltså inte om att ”close the loop”, utan om att förlänga livstiden på materialen. 

Och det är just förlängningen av livstiden för våra kläder som är det viktiga – allra helst för de som redan producerats. Lämna in en trasig klänning till skräddaren, ordna en klädbytardag eller fynda bland köp och sälj-grupper på Facebook eller i härliga vintagebutiker, istället för att slänga dina gamla kläder eller köpa nya. Köper du second hand kan du spara in på hela 70 procent av plaggets klimatpåverkan!

Och vad gäller framtiden spår ekoredaktör Marika Cederlund att vi kommer att se allt mer nedbrytbara plagg, till exempel i papper och ull. Dessa tillför nytta till naturen genom att de släpper ut koldioxid när de bryts ned, som träden kan plocka upp och hålla igång det naturliga kretsloppet. En riktig (åter)-vinst!

LÄS MER: Psykologen: ”Så lyckas du med ett köpstopp – vanliga misstagen att undvika” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Damernas Värld + lyxig hudvård från Exuviance. Köp nu!