Liv Strömquist är serieskaparen, poddaren och programledaren som fick hela Sverige att prata om mens. Nu är hon tillbaka i rutan med sin otippade parhäst Horace Engdahl i den andra säsongen av "Liv och Horace i Europa".

D

en ständigt aktuella serietecknaren Liv Strömquist har många strängar på sin lyra. Hon har ritat sex seriealbum och varit med i radioproduktionerna Tankesmedjan i P3, Hej domstol och Pang Prego i Sveriges Radio, där hon även sommarpratat om menstruation. Hon är också en av rösterna i En varg söker sin pod, där hon pratar kultur, samt i den politiska satirpodden Lilla drevet. Nu är hon tillbaka i tv-rutan med säsong två av det bildande kulturprogrammet Liv och Horace i Europa.

LIV STRÖMQUIST 
ÅLDER: 39 år.
GÖR: Serieskapare, programledare och poddare.
BOR: I Malmö.
FAMILJ: Sambo med komikern Ola Söderholm. Två söner från tidigare förhållande.
BAKGRUND: Släppte sitt första seriealbum 100 procent fett 2005. Har gett ut ytterligare fem egna seriealbum samt skrivit boken Kära Liv och Caroline tillsammans med poddkollegan Caroline Ringskog Ferrada-Noli som hon gör En varg söker sin pod med. Deltar även i den politiska satirpodden Lilla drevet.
AKTUELL: Med säsong två av Liv och Horace i Europa, som visas på SVT.

Hur kändes det att återförenas med Horace Engdahl?

– Det var lite lättare den här säsongen, eftersom vi redan känner varandra och är bekanta med processen. Allt blev liksom ännu bättre. Jag hade nog aldrig träffat Horace om det inte varit för det här programmet, och jag blev lite förvånad över hur kul vi faktiskt hade. Vi kommer från helt olika världar, men vi fungerar bra ihop. Det har blivit lite som att vara ute och resa med en vän.

Efter den första säsongen fick Horace kritik för att han tog mycket plats och ”mansplainade”. Hur ser du på det?

– Horace kan ju väldigt mycket, och pratar gärna om det han kan. Men det måste han få göra, det är ju därför han är med. Den här säsongen är det jag som har valt vilka platser vi besöker, och vilka kulturgrejer vi diskuterar. Min upplevelse är att han har varit otroligt öppen, flexibel och intresserad. Det är klart att man kan ha en feministisk kritik mot att mäns kunskap generellt har fått för mycket utrymme genom åren, men att kritisera Horace för att han kan mycket känns fel i det här fallet. Vi lär oss mycket av varandra.

Vilken destination står på din bucket list?

– Jag lockas av väldigt gammal historia och skulle vilja åka till stenåldersstaden Çatalhöyük i Turkiet, de har lämningar som är äldre än Stonehenge! Där finns bland annat fantastiska stenskulpturer av kraftfulla kvinnor som jag gärna skulle titta närmare på.

När började du teckna?

– Jag har alltid tecknat för att ha någonting att göra – det fanns ju inga Ipad och sånt när jag växte upp. Jag ville egentligen bli författare och skriva skönlitteratur och gick en skrivarlinje. Men jag tyckte det var svårt, jag övertänkte allting och blev oproduktiv. Sedan träffade jag en tjej där som gjorde egna serier, och då lossnade allt. Jag började rita, fick flow och slutade inte.

LÄS MER: Lär dig göra digitala moodboards med enkel webbkurs

Din bild på två kvinnor med mensfläckar på byxorna väckte nyligen uppståndelse när den sattes upp i Stockholms tunnelbana. Blev du förvånad?

– Nej. Det är ett tabu att visa mens på bild, däremot ser ju kvinnor det hela tiden i sin vardag.

Det finns en kollektiv skuldbild runt kvinnokroppen, och särskilt kring mensen.

Du blev väldigt rosad för ditt sommarprat 2013 om just mens. Känns det viktigt att prata om?

– Ja. Jag var väldigt skamsen när det gällde min mens när jag var yngre. Jag led jättemycket av mensvärk, men vågade inte säga till läraren att jag behövde gå till skolsyster för att få en värktablett, i stället fick jag så ont att jag svimmade. Det finns en kollektiv skuldbild runt kvinnokroppen, och särskilt kring mensen. Vi kvinnor hjälper till att dölja den så att ingen ska behöva se eller störas av den. Varför har vi inte fått prata öppet om det, och lärt oss mer?

Vad skulle du säga till ditt 15-åriga jag?

– Jag tyckte nog att jag visste allting när jag var 15. Jag skulle ju inte ta råd från en hopplös 40-åring då, haha. Det är kanske 15-åringar som ska ge råd till oss i stället?

Hur skiljer sig seriebranschen nu från när du började?

– När jag började göra fanzines och kom in i serievärlden var det som att göra lumpen – väldigt grabbigt. Som tur är är det inte så i dag, det har ändrats jättemycket de senaste åren.

Jag skulle vilja äta middag med Katarina den stora i Sankt Petersburg.

Hur kopplar du av?

– Kollar på dokusåpor. Det är liksom bara underhållning som jag inte riktigt behöver ta ställning till eller känna att jag behöver titta på för mitt jobbs räkning. Jag gillar verkligen Wahlgrens värld!

Vilket är ditt favoritplagg?

Carin Rodebjers tunna kappor är ju väldigt snygga. Då känner man sig fin, även om man inte hunnit borsta håret på morgonen.

Vem skulle du helst äta middag med?

– Det är svårt det där. Karolina Ramqvist skrev om att man alltid blir besviken när man träffar sina idoler i verkligheten. Men om man ska fantisera helt fritt skulle det ju vara spännande att äta en riktigt överdådig middag med Katarina den stora i Sankt Petersburg.

NUVARANDE Liv Strömquist: ”Jag kopplar av genom att kolla på dokusåpor”
NÄSTA Lathund till serien Bron – ladda upp inför säsong 4 med en återblick