Juristen Dona Hariri: ”Mitt driv är att alla ska kunna sina rättigheter”

Foto: Jana Gerberding för Tiger of Sweden

Dona Hariri har trotsat konventionerna inom juridiken och gått sin egen väg. Hon tror på att allt är möjligt, och har trots hårt motstånd skapat en karriär genom att hjälpa andra.

När Dona Hariri var tolv år köpte hon sin första lagbok. När hon fortfarande pluggade på juristutbildningen ledde hon en tv-serie för unga, om juridik, i SVT. Under flyktingströmmen 2015 startade hon Jurister på Stockholms central, som erbjöd rådgivning för nyanlända. Hon har jobbat på advokatbyrå, sagt upp sig, startat eget, och ger gratis juridiska råd på biblioteket – trots kritik från sin egen yrkeskår. Nyligen kom hennes bok Fatta lagen! Från hatbrott till snatteri och svartjobb. Och just det – nämnde vi att hon bara är 30 år?

LÄS OCKSÅ: Akademiledamoten Åsa Wikforss: ”Jag gillar inte flum”

– Jag växte upp i ett hem med föräldrar som flytt från krig, berättar Dona Hariri, som är född i Iran under föräldrarnas flykt från Irak.

– Vi bodde i en förort till Jönköping och pratade om kriget hela tiden. Vid middagen, på fredagsmyset… Mina tankar kring krig och fred utvecklades till att handla om rättvisa och orättvisa. När jag förstod att det fanns en bok – lagboken – där det stod vad som var rätt och fel, vad man fick göra och inte, blev jag helt fascinerad.

Men samtidigt var det något som inte gick ihop för Dona. Om samhället var rättvist, hur kunde hennes familj då leva på existensminimum? Vem var det som hade de där rättigheterna egentligen?

– Så när jag var tolv och hittade lagboken i ett antikvariat köpte jag den. Den var från 1968 och kostade typ tio spänn. Jag tänkte: ”Det är nu det händer, jag kommer att kunna ge den här kunskapen och rättvisan till min ort.” Men till min stora besvikelse var boken inte så rolig, trots att jag gav den många chanser. Fast det gjorde inte så mycket, bara att veta att reglerna fanns där var en trygghet.

”Jag insåg väldigt snart att juridiken i praktiken var väldigt mycket av och för de priviligerade. För de som hade råd att betala flera tusen i timmen för mina tjänster. Så jag sa upp mig”

Det var också vid den här tiden hon bestämde sig för att bli jurist.

– Jag hade förstått att jurister försvarade människor, och började berätta för alla vuxna omkring mig om mina planer.

Gensvaret var allt annat än positivt.

– Det var bara mina föräldrar som stöttade mig. Alla andra – lärare och studievägledare – tyckte att jag var orealistisk. De sa att det var för svårt, att jag borde ha en plan B, att jag kunde jobba på fabrik som mina föräldrar.

Hur lyckades du ändå hålla fast vid drömmen?
– Jag tror det ligger i min personlighet, jag har mycket skinn på näsan. Plus att jag inte köpte deras argument, de kunde aldrig riktigt förklara varför jag inte skulle kunna lyckas.

Och sedan kom du in på juristprogrammet vid Örebro Universitet?
– Ja, med målet att ta makten i juridiken och ge den till de mest utsatta. Jag hade sett rasism och segregation dagligen under min uppväxt, och hur vårt område blev allt mer marginaliserat. Men jag förstod ganska snabbt att yrket inte riktigt var det jag förväntat mig, att jag skulle få trampa upp min egen väg. Det var något som skavde.

Vad var det?
– Jag kände att studenterna blev indoktrinerade i ett okritiskt tänkande. Att vi fick lära oss att juridiken alltid har rätt, och bara är ett verktyg för oss. Det fanns inget hjärta.

Samtidigt som du pluggade spelade du in SVT:s Justitia, som förklarar juridik för ungdomar?
– Ja, och då stötte jag för första gången på motståndet från andra i kåren, som tyckte att det var populistiskt och fel att förenkla juridiken på tv. Det skulle skada kårens rykte.

Foto: Jana Gerberding för Tiger of Sweden

När Dona tagit examen började hon jobba på en advokatbyrå i centrala Stockholm, och än en gång kolliderade hennes höga ideal med verkligheten.

– Jag insåg väldigt snart att juridiken i praktiken var väldigt mycket av och för de priviligierade. För dem som hade råd att betala flera tusen kronor i timmen för mina tjänster. Så jag sa upp mig, spelade in en till säsong av Justitia, och började ge gratis juridikrådgivning på biblioteket i Stockholmsförorten Husby, där jag kunde nå folk som verkligen behöver mig. Min uppgift är att bygga en bro mellan medborgarna och rättssystemet.

LÄS OCKSÅ: Författaren Katarina Wennstam vill ändra på hur vi ser på kvinnliga offer

Hur reagerade din omgivning på det?
– För många i kåren var det otänkbart att agera så. De menade att jag skadade deras möjligheter att ta betalt när jag gav bort mina råd gratis. Men jag använder mitt yrke på ett sätt som går ihop med mitt eget samvete och min moral. Sedan dess har jag jobbat på myndighet och i organisation, men sedan ett år tillbaka är jag min egen och föreläser om juridik, hållbarhet och engagemang. Och hela tiden har jag fortsatt med rådgivningen i Husby, den ger så otroligt mycket och är så rolig.

Vilken är din bästa egenskap, karriärmässigt?
– Att jag är modig, i bred bemärkelse. Jag är inte tålmodig, jag har inte haft tydliga mål, men när jag har fått en idé har jag haft modet att verkställa den.

Vilka baksidor finns det med ditt vägval?
– Jag har insett att även om den karriär jag lyckats skapa har fört med sig mycket positivt, och att jag kunnat göra skillnad, så har jag hamnat i en bubbla där alla är karriärister. Där jag är mitt namn, min prestation, i stället för en person. Folk har förväntat sig att jag ska ta alla strider, stå på barrikaderna och förändra världen. Men det måste vara okej att backa från frontlinjen ibland också, och spela tv-spel en stund…

Vad är det viktigaste du har lärt dig längs vägen?
– Att möjligheterna i Sverige är oändliga. Man kan göra precis vad man vill – oavsett vilka förutsättningar man har från början.

Foto: Kajsa Göransson

Dona om …

... sina mentorer
”Sedan jag började jobba har det alltid funnits starka kvinnor omkring mig. Kvinnor som är äldre än mig, som gått sin egen väg och inte känner konkurrens eller prestige, utan har stöttat mig villkorslöst.”

... Vad hon önskar att hon vetat i början av karriären

”Att det är ganska ensamt och tyst, även om jag också får mycket uppmärksamhet och ofta har roligt. Många verkar tro att livet är som på Instagram, men när jag går av scenen är jag ensam med mina tankar. Om jag vetat det hade jag varit bättre rustad.”

... Sina bästa jobbråd till andra

”Alliera dig med likasinnade. Ensam är stark, men det kanske inte räcker hela vägen. Och gör det du tycker är roligt, utan att oroa dig för folks reaktioner.”

... Sin vision

”Mitt driv och mitt mål är att alla ska kunna sina rättigheter och skyldigheter. Att juridiken blir allas, att alla känner att de har koll och kan försvara sig.”

... Sin bok Fatta Lagen

”Med boken knyts säcken ihop. I den ryms mina drömmar, visioner och allt jag har gjort för att göra juridiken tillgänglig för människor.”

LÄS OCKSÅ: Zoë Kravitz: ”Kvinnor måste få vara som de är, och få vara allt de är”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 165 000 kvinnor - läs Damernas Värld! Se erbjudande!