Historien om Märta Måås-Fjetterström – drottningen av mattor

Foto: Märta Måås-Fjetterström AB/ Kungliga hovstaterna/Sanna Argus Tirén

Ibland kan det vara bra att få sparken. Om det inte hänt Märta Måås-Fjetterström så hade hon kanske aldrig blivit drottningen av handvävda mattor. Nu hyllas hon med en utställning på Stockholms Slott. Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans Designhögskola, berättar historien om MMF.

Idag är en auktion inte värd namnet om det inte finns en MMF-matta med bland utropen. Och slutpriserna, ja de ritar en uppåtkurva som gläder såväl säljare och samlare som vänner av en vackrare vardag som kanske ärvt eller fyndat sin Märta-matta.

En person som kan Märta Måås-Fjetterström (MMF) utan och innan är Anette Granlund, mångårig specialist vid auktionshuset Bukowskis och expert i SVT:s Antikrundan. När hon började i branschen i slutet av 1970-talet ansågs hemslöjd som trist, och någon andrahandsmarknad för handvävda mattor signerade MMF existerade knappt. Men så svängde det. Mycket för att utländska köpare fick upp ögonen för mattorna, med sina ofta stiliserade mönster och sin lite dämpade färgskala.

– Innan var det mest klassisk design och konst som auktionshusen satsade på. När jag började arbeta på ett auktionshus insåg jag att vi måste fotografera mattorna ordentligt och katalogisera dem på ett tilltalande sätt för att fånga intresset. Mycket riktigt gav det resultat. Min första utländska kund bodde i USA, har Anette Granlund berättat i en intervju i Realtid.

”En tidig köpare var regissören Steven Spielberg.”

En tidig köpare var regissören Steven Spielberg. När så kända namn började ropa in mattorna för en spottstyver öppnades svenskarnas ögon för den inhemska skatten. I dag är Märta Måås-Fjetterströmfebern närmast kronisk, och dyrbar att vårda. En matta kan kosta hundratusentals kronor och samlarna finns över hela världen.

LÄS MER: Bytt är bytt-stjärnan Karin Laserow: ”Du är inte tant för att du har passerat 50” 

Foto: Kungliga hovstaterna/Sanna Argus Tirén / Copyright Kungl. Hovstaterna. Copyright The Royal

Svarta trädgårdsmattan är ett av Märta Måås-Fjetterströms mest eftertraktade verk. Idag är MMF-mattorna dyrgipar som kan gå för hundratusentals kronor på auktion.

Märta Måås-Fjetterström föddes som prästdotter 1873 i Vadstena och hade en gedigen bakgrund inom textil. Hon var utbildad vid Högre Konstindustriella Skolan i Stockholm (sedermera Konstfack), var omtalad skapare av förlagor till imponerande gobelänger samt uppskattad facklärare vid Kulturen i Lund.

När idén om en hemslöjdsförening i Malmöhus län föddes 1905 var det därför självklart att vända sig till fröken Måås-Fjetterström med en förfrågan om hon kunde tänka sig att sköta verksamheten. Och det kunde hon. Att rekrytera rätt är alltid A och O, och svårt. I det här fallet hade man uppenbarligen inte förstått att den nyrekryterade föreståndarinnan var en avantgardist. En som gick före och pläderade för nybildning av mönster, tvärt emot vad hemslöjdsföreningen ville. De slog ett slag för kopiering av gamla motiv och mönster, bevarande var vad man hade tänkt sig - inte banbrytande.

Uppsägningen kom som ett brev på posten. Men Märta Måås-Fjetterström var inte ensam och oförstådd. Styrelsen sprack i sin oenighet, och Märta välkomnades som lärare vid vävskolor, blev inbjuden till viktiga internationella utställningar och fick prestigefyllda beställningar på den ena mattan efter den andra.

Foto: Märta Måås-Fjetterström AB / Copyright Märta Måås-Fjetterström AB. Bilden f

MMF hade en egen vävateljé i Båstad, där väverskorna ofta arbetade två och två.

Flertalet av hennes mattor kom att ha en uppbyggnad som liknade de persiska. Över ytan bredde träd och blad ut sig. Orientens mattkultur med sina symboltäta mönster, oktagonala upprepningar, invävda myter och naturmotiv var en stor inspirationskälla. Men det var inte bara det exotiska som stimulerade kreativiteten. I Märta Måås-Fjetterströms fall var naturmotiven ofta hämtade runt knuten. Viktig var också den lokala folkloren, som skånska vävnader. Eller som hon själv uttryckte det: ”Hur inspirerande är inte allt vackert. Har jag en konstnärlig instinkt väljer den det som för mitt arbete blir befruktande. För mig har det varit mest svensk och norsk allmogekonst, av modern konst van Gogh, medeltiden och först och sist Orienten.”

”I Märta Måås-Fjetterströms fall var naturmotiven ofta hämtade runt knuten. Viktig var också den lokala folkloren, som skånska vävnader”.

Sitt stora genombrott fick Märta Måås-Fjetterström 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm. När utställningen ägde rum var Märta Måås-Fjetterström etablerad i Båstad med egen vävateljé. I ateljén vävdes varumärket MMF in i mattkanten. Märta Måås-Fjetterström vävde dock inte själv, men naturligtvis behärskade hon alla textila tekniker. Förverkligandet från ritad förlaga till matta hade väverskorna ansvar för. Ofta arbetade de två och två, sida vid sida dunkade de fram mattorna. Med Liljevalchsutställningen blev Märta Måås-Fjetterström nu även hemmavid ett etablerat namn som innovativ textilkonstnär med ett eget språk.

LÄS MER: Ann Burgaz blev ledande vinimportör: ”Glad att jag vågade ta steget” 

När Märta Måås-Fjetterström avled våren 1941, 67 år gammal, mitt under andra världskriget, efterlämnade hon en vävateljé i Båstad med världsrykte. Spekulanter hörde av sig från USA och det ryktades om ett industriellt mångfaldigande. Det hela avstyrdes genom att MMF AB bildades i november 1941. Aktier i bolaget köptes av bland andra dåvarande kung Gustaf V och kronprinsen Gustaf Adolf. Från och med då vävdes varumärket MMF AB in i kanten på mattan.

Foto: Kungliga Hovstaterna/ Anette Nilsson / Kungl. Hovstaterna/©Fotograf Anette Nilsson. Bild

T.v.: Akvarellskiss av det som senare blev Svarta trädgårdsmattan. T.h.: Skiss av mattan ståndaren.

Tyvärr finns knappt några personliga anteckningar eller brev kvar efter Märta Måås-Fjetterström då de två kvarvarande syskonen brände precis allting. Varför? Ingen vet. Det har spekulerats i allt från avundsjuka till städmani. Sparades gjorde dock alla skisser, förlagor och arbetsritningar då man förstod deras ekonomiska värde. Under andra världskriget förvarades de bakom bombsäker betong.

Än i dag vävs mattor i Båstad, och helt i Märta Måås-Fjetterströms anda skapas nya motiv och mönster. Inte minst via projektet Årets textila konstverk som ger vår samtids mest namnkunniga konstnärer i uppdrag att skapa en skiss som väverskan sedan tolkar. Ett utmanande arbete, då motivet i sin helhet inte går att se förrän hela mattan är färdigvävd och kan rullas ut.

Bland de konstnärskap vars bildvärld förvandlats till matta återfinns bland annat Karin Mamma Andersson, Jockum Nordström, Ernst Billgren, Jens Fänge, Charlotte Gyllenhammar och Marie-Louise Ekman. Somliga av mattorna har hamnat på väggen i stället för på golvet. Precis som när det begav sig på medeltiden då mattan framför allt var en vävd gobeläng som skulle ge skydd mot kyla och drag. Men också en investering som var lätt att ta med. Precis som en MMF-matta.

LÄS MER: Lär känna akademiledamoten och filosofiprofessorn Åsa Wikforss: ”Jag gillar inte flum”

Foto: Märta Måås-Fjetterström AB

Märta Måås-Fjetterström blev 67 år gammal.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 165 000 kvinnor - läs Damernas Värld! Se erbjudande!