Sarah Delshad hyllar muslimska influencers som vågar ta plats – och bära slöja.
Sarah Delshad hyllar muslimska influencers som vågar ta plats – och bära slöja. Foto: Emma Kjellquist

Sarah Delshad: ”Muslimska influencers är girlpower”

Föreläsaren Sarah Delshad imponeras av muslimska tjejer och kvinnor som tar allt mer plats i vardagen, i kulturen – och på Instagram.

Ni kanske har sett Instagram­profilen Fashion with faith fladdra förbi i flödet? Det tillhör den svenska influencern Imane Asry, modest minimalist och modeinspiratör med över 150 000 följare världen över. Som har uppmärksammats i amerikanska Vogue (vilket vi alla vet är modevärldens motsvarighet till Bibeln). Som är muslim och bär slöja. 

Imane Asrys Instagramkonto har uppmärksammats av Vogue. Foto: @fashionwithfaith/Imane Asry

Jag stöter på henne när jag scrollar på Instagram en fredagkväll. Och sedan, en grå tisdagkväll, tittar jag in i Camilla Hamids kök på samma app. Camilla är en bak-kreatör som bakat loss i Nyhetsmorgon och i år gett ut boken Baka utan ugn. Även denna dam har över 100 000 följare. Liksom Zeina Mourtada: matentreprenör (som jag förresten spår vara vår nästa Mat-Tina, kom ihåg var du läste det först!) som även hon har synts i Nyhetsmorgon och gett ut böcker. Hon har prisbelönats för sin blogg och synts i SVT:s matsatsning Timjan, tupp och tårta. Förutom matintresset har de också religionen, islam, gemensamt.

Camilla Hamid har skrivit Baka utan ugn. Foto: Ulrika Pousette

Jag önskar att de hade synts i offentligheten när jag växte upp. Jag sökte nämligen med ljus och lykta efter stöd i min framväxande identitet som muslimsk tjej och feminist, men bilderna jag matades med utifrån talade sitt tydliga språk: den muslimska tjejen är inkapabel att ta beslut. Besluten tas alltid åt henne. 

Skildringarna var många och upprepade sig år efter år. Bakom en muslimsk kvinna står det alltid någon eller något som nekar henne självständighet och jämställdhet. Hon är oförmögen att handla och tala. De här förutfattade meningarna stärkte mig inte direkt i mitt sökande, snarare gav det mig en tydlig känsla av ensamhet och förvirring. En typisk konsekvens för ung­domar när positiva bilder och berättelser lyser med sin frånvaro i samhället. 

Jag önskar att de här kvinnorna synts när jag växte upp

Som tonåring suktade jag efter ett budskap om den muslimska kvinnan som självklar och ljus. Ett budskap med girlpower och styrka. Med inspiration och motivation att förändra. För Gud ( … Allah) ska minsann veta att muslimska damer, med eller utan slöja, spränger glastak precis som andra kvinnor.

När jag var tolv år kom boken Shahrazad reser västerut, ett muslimsk feministiskt manifest av Fatima Mernissi. Jag hittade hem genom den. Att vara muslimsk feminist blev för mig ett sätt att ta tillbaka den berättelse som alltid förts av andra. Ofta med en välvillig önskan att befria oss muslimska tjejer.

Fatima Mernissi skrev det muslimska feministiska manifestet Shahrazad reser västerut. Foto: Ruth V. Ward

Det finns ett talesätt som säger: ”You are not being oppressed when other groups gained rights that you always had”, och de orden har varit viktiga för mig när jag kämpat för muslimska kvinnors rättigheter och representation i Sverige. Det är superviktigt att inte per automatik utgå ifrån att vi vet vad som är bäst för en annan människa. Och att alltid ha respekt för allas rätt att företräda sig själva. 

Mycket har hänt sedan jag var tonåring i mitten 00-talet och de bilder och berättelser jag saknade då börjar numera ta plats. Mycket tack vare starka populärkulturella karaktärer, som Sana (spelad av Imam Meskini) i norska tv-serien Skam, och som de influencers jag nämnt. Amen för Instagram­queens, med andra ord. 

Imam Meskini, som spelar coola Sana i norska tv-serien Skam, på omslaget till danska modemagasinet Costume. Foto: Costume

När jag föreläser på skolor, företag och organisationer så lyfter jag dessa mäktiga kvinnor. Muslimska kvinnors möjlighet att göra sig själva hörda är äntligen stor, tack vare sociala medier. 

Muslimska kvinnor, med eller utan slöja, spränger glastak

Och även om jag på sätt och vis är tacksam över att sociala medier inte fanns i samma utsträckning när jag var tonåring så hade mitt osäkra 13-åriga jag ändå behövt en dos av muslimsk girlpower. Och numera besitter alltså muslimska damer i Sverige en hel del kraft – och även räckvidd. 

För mig symboliserar de en ny era. En epok där en annan berättelse får utrymme, en berättelse där den muslimska kvinnan på egna villkor sätter agendan och tar plats like a boss. Det som är gemensamt för just de kvinnor jag tagit upp här är att de råkar bära slöja, vilket förresten är ett perspektiv på styrka som behövs creddas oftare i Sverige, tycker jag. Att tydligt stå upp för sin muslimska identitet, som slöjbärande tjejer gör, är power. I kollektivtrafiken, under anställningsintervjun, på arbetsplatsen, i kön på Ica, på universitet – i varje möte med en annan människa. 

Fördomarna är många och slöjbärande i Sverige är en tydlig måltavla för hot, hat, härskarteknik, skam- och skuldbeläggning, men även våld. Att trots den utsattheten, varje dag, ändå äga sin muslimska identitet är respektingivande. Det är karaktär. Det är civilkurage. 

För även om den inarbetade bilden av den muslimska kvinnan är tydlig så finns det absolut en annan verklighet. En verklighet av självständighet, egenmakt och feminism. Många muslimska medsystrar som jag har fått äran att möta i mitt arbete sätter avtryck med sin framåt­anda, integritet och beslutsamhet. 

Muslimska damer run the world  – precis som alla andra kvinnor. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av Damernas Värld + solskydd från EVY. Köp nu!