Karin Magnusson är programledare för SVT Morgonstudion
Karin Magnusson är programledare för SVT Morgonstudion Foto: Janne Danielsson JAD / SVT

SVT Morgonstudions Karin Magnusson: ”Jag blir på gott humör när den goda smaken kollapsar”

SVT Morgonstudions programledare Karin Magnusson är en av de tjusigaste vi har i rutan. För Damernas Värld skriver hon om hur hon upptäckte den goda smaken – och varför hon älskar hon när den goda smaken kollapsar.

På utsidan såg huset ut ungefär som de andra i kvarteret. En röd och vit tvåplansvilla bland andra röda och vita tvåplansvillor. En träaltan och ett jordgubbsland, allt inramat av ligusterhäck. Så långt var allt helt normalt alltså. Men det som hände bakom ytterdörren hos min kompis var ren magi, det var skillnaden mellan ingen särskild smak och god smak. Det var tidigt 80-tal, mellan Jimmy Carter och Ronald Reagan, Gyllene Tider var världens största band i Sverige och den som vill få en autentisk känsla för årtiondet kan googla

Per Gessles lugg – den såg ut som ett korvbröd. Hemma hos familjen Jansson öppnade sig en ny värld. De hade låga, ljusa soffor, svartvita foton på vita väggarna och ljusa heltäckningsmattor. En sval, smal mamma i morgonrock som drack kaffe och lyssnade på radion när alla andra hade kört in till stan för att jobba. Det fanns en värdighet till och med i hur min kompis storasyster drog på sig sin frasiga dunjacka på morgonen innan vi skulle gå till skolan. 

Karin Magnusson med dottern Liv Hagerman på biopremiär 2019. Foto: Charlotte Brunzell/TT / charlotte@charlottebrunzell.se

Familjen Jansson var först i kvarteret med allt, och jag dyrkade dem. De köpte en kaffemaskin som man också kunde få blåbärssoppa och varm choklad i (whaaat?!), de hade VCR långt innan vi andra över huvud taget tänkt tanken på video. De var villakvarterets early adopters, årtionden innan människor började säga att inredning är ett intresse, innan Ernst Kirschsteiger yttrat visdomar som ”Man måste se kuddarna som en orkester”.

LÄS ÄVEN: Isabella Löwengrip i stor intervju: ”Jag är tacksam för att rollen jag spelat så länge är borta” 

Jag kom från ett hem där vi matchade den orange hörnsoffan i plysch med en tevagn i äkta plastteak och äkta plastguld. Det låg tvätthögar i våra nedsuttna fåtöljer och alla tavelramar var udda. Jag hade det bra i vårt kungarike av furu och udda strumpor, det var inte det. Men varje sekund hemma hos min kompis lärde jag mig något nytt om världen. Hade jag varit lika ambitiös i skolan som när jag synade detaljerna hos Janssons hade jag varit kärnfysiker i dag. Min kompis föräldrar hade skivor med

Barbra Streisand och Bee Gees. Mina föräldrar lyssnade på Alf Robertsson och Vikingarna. Sverige var vid den här tiden ett smaklöst wasteland och familjen Jansson var motståndsrörelsen.

Det som får mig på gott humör är när den goda smaken kollapsar

40 år senare vadar vi i god smak. Visa mig ett Instagramflöde som inte är curerat i svartvitt. Visa mig en stockholmare som inte drar den svarta Acne-mössan över öronen i november, eller den Vastastansmamma som inte möter sommaren i sval Rodebjertunika på norra Gotland. Du kan inte, för det finns inte.

Det som får mig på gott humör är när den goda smaken kollapsar, som när Stockholms finaste varuhus skulle fira premiären för sin nya saluhall genom att låta influencers äta en sjurätterslunch i skyltfönstret. Det är sant! På kvinnodagen. You can't make this shit up. Nu lever inte min kompis mamma, men hade hon hört talas om det är jag säker på att hon hade lyft ett ögonbryn, rättat till en tavelram och skruvat upp radion precis när Barbra och Barry Gibb börjar sjunga refrängen till Guilty.

LÄS ÄVEN: TV4 Nyhetsmorgons Jenny Alversjö skriver krönika om livet efter sin stroke.  

Texten publicerades första gången i Damernas Värld nr 6/2019.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av Damernas Värld + solskydd från EVY. Köp nu!