Hantverkskonsten hade en central roll i Alexander McQueens SS20-visning.
Hantverkskonsten hade en central roll i Alexander McQueens SS20-visning. Foto: TT

Därför har det blivit trendigt att sticka igen: ”Folk har tröttnat på slit och släng”

”Ingen mossig syjuntegrej längre”, så säger Martina Bonnier, modehistoriker och Damernas Världs tidigare chefredaktör. Hantverket är tillbaka med besked i trendbilden.

Alexander McQueens modevisning för vår- och sommarkollektionen 2020 pågår i Paris. Modellen Stella Tennant, 49 år, kommer ut på catwalken iklädd en vit ärmlös klänning prydd med svarta kvinnofigurer. På håll ser figurerna målade ut, men tittar vi närmre ser vi att varje linje, varje skugga, är broderad för hand. 

Stella Tennant på Alexander McQueen SS20 i klänning som gjorts i samarbete med Stitch School. Foto: Jason Lloyd Evans

Alla som arbetar på Alexander McQueen, från märkets kreativa chef Sarah Burton till praktikanterna, har hjälpt till att brodera mönstret på klänningen. Broderandet genomfördes i samarbete med Stitch School, som startade 2017 med målet att återknyta människor till hantverk genom kurser, event och färdiga broderikit. 

LÄS MER: Vad är upcycling? Allt du behöver veta om hållbara trenden 

Stickning är nya yogan

Det spanska stickningsföretaget We Are Knitters, som startade 2011, har en liknande idé. De säljer stickningskit och mönster med mottot ”Stickning är den nya yogan”. Att stickning är hälsosamt kan etnologen intyga. 

– Avkoppling och mentalt välmående är huvud­anledningarna till att många stickar. De repetitiva rörelserna blir ett slags meditation. Ett svårt mönster som kräver hjärnans och händernas koncentration kan lindra stress, sorg och ångest, säger Anna Rauhala, som forskat om finsk och nordisk stickningstradition. 

Avkoppling och mentalt välmående är huvud­anledningarna till att många stickar.

Människan började sticka runt år 300. Tekniken spred sig från Mellanöstern till Italien och Spanien, vidare till övriga Europa. I början var det främst män som stickade, och yrket hade en professionell hantverksstatus. Men när stickningen kom till oss i kalla Norden, där tekniken slog igenom stort på 1400-talet, sågs det inte längre som ett yrke utan som något alla kunde göra och blev – tidens genusvana trogen – alltmer en kvinnosyssla.    

– Det är ett billigt och enkelt sätt att göra varma och figurnära plagg, vantar och sockor. Innan lindade vi fötterna med tyg eller stoppade hö i skorna för att hålla kylan borta, säger Anna Rauhala.

Hon tar upp finska vinterkriget 1939 som ett exempel på hur viktigt stickandet har varit. Då uppmanades kvinnorna av regeringen att sticka vantar, sockar, knävärmare och ansiktsskydd till soldaterna vid fronten. De hemstickade, varma, tåliga plaggen spelade en avgörande roll i det iskalla kriget. 

Stickning i sociala medier

Ända fram till 1970-talet var det ofta billigare att sticka egna kläder än att köpa dem. Industrialiseringen, med fabriker och symaskiner, är naturligtvis en av huvudanledningarna till varför stickandet har minskat, tillsammans med en globaliserad modevärld där kläder i dag är billigt och lätt att få tag på för oss i västvärlden. Ändå stickar vi. Stick-kaféer och -festivaler lanseras, hantverkande Instagram-profiler får bokkontrakt och tidningen Vi släppte nyligen en specialtidning om handarbete med mönsterbilagor. När det heta norska modemärket Holzweiler bjöd in modejournalister och influencers till ett event i London var aktiviteten given: ”Knit and log off.” 

På modemärket Holzweilers event ”Knit and log off”. Foto: ANASTASIJA.JE / Anastasija.Je

1912 bildades Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, bland annat för att bevara hantverkstekniker man ansåg kunde vara hotade. 

– När tillverkningen av kläder, möbler och husgeråd flyttade till fabrikerna insåg man att kunskap riskerade att dö ut. Man var framsynt nog att se att det fanns ett värde i att bevara hantverkstraditionen och föra den vidare, säger Maria Diedrichs, journalist och redaktör på tidningen Hemslöjd.

LÄS MER: Guide – stilsäkra modemärken som tar miljöfrågan på allvar 

Tack vare den mobiliseringen har en stor del av svenska hantverkstraditioner och tekniker kunnat bevaras. Trots detta har mycket kunskap gått förlorad. Slöjd- och hantverkskunskap är svårt att skriva ner på ett papper, enklare att förklara praktiskt. När vi inte lär oss sticka, sy eller brodera från våra föräldrar eller morföräldrar blir skol-slöjden den enda chansen att få prova på hantverk för många. Att vi inte längre kan handarbeta får konsekvenser. Maria Diedrichs läste nyligen i en engelsk läkartidning att läkarstudenter inte längre kan sy. 

Hantverk är en del av hållbarhetstänket

– Tidigare kunde en kirurg räkna med en viss typ av grundkunskap hos studenterna. I dag behöver de börja från grunden och lära läkarstudenterna hur man trär en tråd på en nål, säger hon. 

Att det råder en hantverkshajp just nu håller Maria Diedrichs med om, men hon menar samtidigt att intresset har varit konstant högt de senaste tio åren. 

– Det som är så intressant med hantverk är att det hakar in i flera samtida trender, som exempelvis hållbarhet, att ta kontroll över sin garderob, köpstopp och minskad konsumtion. Den stora grejen nu är väl hur sociala medier och det digitala livet tar över, och då finns hantverket där som en motreaktion.  

Hantverk har en meditativ inverkan. Foto: MIKAEL ANDERSSON/BILDHUSET/TT / BILDHUSET TT NYHETSBYRÅN

Varför tror du att så många dras till hantverk just nu, trots att vi kan köpa allt vi behöver? 

– Många vi pratar med säger att hantverk är deras meditation, att de behöver hantverket för att klara av vardagens stress eller monotona kontorslandskap. Du hamnar i ett tillstånd av flow och koncentration när du har en vass kniv i handen eller stickar efter ett mönster. Och det är något speciellt att följa en process från A till Ö. Ett garnnystan blir till en vante, ens framsteg får fysisk form på ett konkret sätt vilket ger en tillfredställelse många inte får på jobbet. 

Sociala medier har gjort hantverket just socialt och tagit bort ensamhetsstämpeln

Men det är inte bara så att folk flyr sina uppkopplade liv till en analog stickning, tvärtom har sociala medier inneburit ett uppsving för hantverket. Folk knyter kontakter och delar med sig av tips och mönster. Maria Diedrichs menar att stickningsgemenskapen är ett av Internets snällare hörn. Men om internet har gjort att intresset har vuxit, eller om det har synliggjort ett befintligt intresse, är svårt att avgöra. 

– Sociala medier har gjort hantverket just socialt och tagit bort ensamhetsstämpeln som kanske fanns förut. Det har också möjliggjort hantverket som yrke igen. Det finns många exempel på personer som via sitt Instagramkonto kan försörja sig på sitt hantverk på ett sätt som inte hade varit möjligt för tio år sedan. Nu kan du nå ut med något så pass smalt som broderi till flera länder, få följare, samarbetspartner och bokkontrakt. Ett bra svenskt exempel är Fanny Zedenius, som skapar makramé under kontot Createaholic

LÄS MER: Karin slutade shoppa nya kläder i ett halvår – det här lärde hon sig 

Stickdesigners återfinns i modemagasinen

Men stickning, virkning eller makramé är inte bara något som närmast blivit folkligt, det har även fått en plats i modets finrum. Den danska stickdesignern Lærke Bagger skapar plagg i gränslandet mellan mode och konsthantverk med fokus på hållbarhet – och alltid på beställning. Hennes plagg syns på catwalks och i modereportage. I en intervju med det danska modemagasinet Costume berättar Lærke Bagger att intresset för hennes färgglada stickade koftor och tröjor är högt.    

Danska författarinnan Suzanne Brøgger i stickat tillsammans med stickdesignern Lærke Bagger. Foto: Anika Lori/Gyldendal
Folk tar bättre hand om handgjorda plagg.

– Efterfrågan och intresset ökar tydligt. Både för att människor är mer intresserade av att köpa hållbart, men också för att folk börjar förstå att handgjorda plagg tar tid att göra och kostar mer. I gengäld tar folk bättre hand om handgjorda plagg , vilket gör att de håller längre. 

Martina Bonnier har startat Petites Mains Creative Fashion som säljer moderiktiga DIY-boxar.

Modehistorikern och journalisten, tillika Damernas Världs förra chefredaktör, Martina Bonnier menar att hantverk ligger helt rätt i tiden på flera plan. 

– Vi ser ett helt nytt konsumtionsmönster växa fram nu, folk har tröttnat på slit och släng-samhället. Jag själv känner en total apati, jag vill inte köpa någonting nytt. Det finns också en kunskapstörst. Vi vill lära oss att laga, göra om och skapa själva, säger Martina Bonnier.

Hon och redaktören Ulrika Falk har nyligen lanserat Petites Mains Creative Fashion, ett e-handelsföretag som säljer moderiktiga DIY-boxar där allt du behöver för att skapa en tröja, väska eller sjal ingår. En sak som har varit särskilt viktig i utformandet av boxarna är att alla ska klara av att skapa plagget eller få till dekorationen.

– Folk har inget tålamod i dag. Och många, inklusive mig själv, kan varken brodera eller sticka. Därför var det viktigt att våra modeboxar skulle ha en tidsbegränsning och vara på en nybörjarnivå, säger hon. 

Hantverk är ingen gammal mossig syjuntegrej längre.

Martina berättar om en väska hon designade och broderade. 

– Jag blev besatt, det var så kul! Min 19-åriga dotter lånade den färdiga väskan en dag och fick komplimanger för den på stan. När hon fick frågan var hon hade köpt den kunde hon svara: ”Min mamma har gjort den.” 

Martina menar att skapandet både ger självförtroendet och serotoninet – kroppens lyckohormon – en boost. Och om det blir lite fel gör det absolut ingenting – det är i imperfektionen det vackra och unika ligger. Fabrikstillverkade plagg i tusentals identiska exemplar är något folk har tröttnat på. I dag längtar vi efter det unika, det personliga, förklarar hon.

– Hantverk är ingen gammal mossig syjuntegrej längre. Det är för alla som gillar mode, kreativitet och hållbarhet. 

LÄS MER: Ekoredaktören: ”Strumpbyxorna har blivit symbol för slit och släng-samhället” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av Damernas Värld + solskydd från EVY. Köp nu!